Körsbärstomaten

Så då var det dags, håret fixat, snygga kläder på och ögonskugga som kunde gjort Poison Ivy avundsjuk. Morbror hämtade mig och syster och sedan bar det av till Hurva. Hurva var klart bättre än fjolårets Ringsjöns Wärdshus. Det tyckte jag redan i fjol då vi inte fått plats på Hurva och minnena av dess äppelkaka vara riktigt frestande.

Hela tjocka släkten var där med morföräldrar ingift morbror och hans mor, bonuskusiner, kusiner, morbror, föräldrar och syster, förhoppningsvis känner ingen sig glömd som läser bloggen.

Precis som i ett tidigare inlägg så beskrev jag konceptet gåsmiddag med dess klassiska meny.

Förrätten var lite av en besvikelse, sparrissoppan smakade och kändes som den kom från påse, vilket är synd. Jag testade även svartsoppan och leverkorven som kom med den, men jag klarar verkligen inte mer än en sked. Det går inte, varken till smak eller koncistens..



Efter soppan och det tillhörande timjansbrödet så var det en lång paus med massa snack och skratt. Vi blev efter en stund ombedda att ta för oss av de kalla tillbehören, det fanns katrinplommon, inlagda äppel, gele, sallad och körsbärstomater.



Därpå följde gås och varma tillbehör i form av bland annat kål i alla de former, sås och timjanspotatis.



Därefter var jag så mätt att jag inte kunde röra mig, men då hade vi ännu inte ätit efterrätten. Är fortfarande alldeles för mätt för att orka skriva så mycket..



Jag vill tacka alla som bjöd, det vill säga min moster, morbror men framförallt mina föräldrar! Tack så mycket!

Så idag ska vi gå och äta den årliga gåsamiddagen med familjen. Traditionen i vår familj/släkt sträcker sig inte så långt tillbaka. Första gången (som jag minns, kan inte svara för om vi ätit detta när jag var liten) som vi gick ut o åt en klassisk gåsamiddag var troligen år 2000 på min mammas vänninas fd makes pub i Malmö. Det var riktigt smaskigt, men jag blev även jättemätt och ganska berusad om jag inte minns helt fel. Sedan har vi lagat gås på egen hand ett par år, jag stod för kalaset något år då det var kompisar som åt av liket. Blev även utbjuden av en fd pojkväns föräldrar vid något tillfälle.

De tre senaste åren har inte bara familjen utan även släkten varit med ute och ätit gås och det kommer det bli idag med. Det är mormor o morfar, föräldrar och syster, morbror och hans sambo, moster och hennes man. Min kusin och hans sambo, mina bonuskusiner och deras respektive samt min mosters svärmor. Så vi allesammans skall bege oss till Hurva Wärdshus idag och inmundiga deras gåsmiddag.

Gåsmiddag är enligt wikipedia inte en skånsk tradition från början utan en svensk, men idag firas det bara i Skåne. Historiskt sett så började man fira Mårten gås för att smörja kråset innan fastan. Den klassiska menyn, Svartsoppa, Helstekt gås med äpple, plommon och äppelmos och avslutas med äppelkaka skapades faktiskt i Stockholm av krögaren på Piperska muren i Stockholm.

Det kommer säkert bli trevligt, hade önskat att jag kunnat sova mer bara..

Bestämde en helkväll tillsammans med en gammal studiekompis med mat och bio. Filmen vi skulle se vad självklart Julie & Julia, en film baserat på två böcker självbiografier; den ena handlar om matguru nr 1 i USA Julia Child och den andra om en kvinna som utmanade sig själv genom att blogga om att laga alla recept i Julia Childs franska kokbok på ett år. Det var en väldigt varm film om en orginell kvinna som inspirerat en nation att börja laga mat. Jag hade en och annan tår i ögat när den var slut. Däremot fick jag dåliga nyheter när jag lämnade biografen, Royal i Lund ska stänga.. då är det bara Kino och Filmstaden kvar.. jag gillar Royal skarpt, det är bekväma stolar, mycket mer bekväma än på Filmstaden, det är varmt i salongen så man slipper huttra och det är en riktigt biokänsla. Den som man hade när man gick på Camera 1-2 i Växjö förr om åren och framförallt på Palladium. Jag saknar den riktiga biokänslan som man kan få när det känns som en riktig gammaldags biograf.

Men kvällen innehöll inte bara en fantastisk film, vi testade även en ny restaurang. Från början hade vi tänkt att testa Myntha, men det var lite ordentliga priser, så vi kollade in på Italia som var fullt givetvis.. Prisläget var lite väl kraftigt på Klostergatans delikatess och jag kom på Masala house.. Men det verkar som restaurangen är borta.. om någon vet vad som skett med den skulle det vara intressant. Så vi testade Lunds nyaste indiska ställe, Masala Hut, vilket ligger där Blue Dragon låg, och senare Time, precis bredvid Fellini.

Jag måste säga att det var ett skumt ställe.. det fanns en massa lediga bord, men de hade ändå svårt att placera sina kunder.. Ingen i serveringspersonalen pratade svenska eller kunde räkna, vilket är en fördel när man driver en restaurang. Maten var ok, deras papadum var faktiskt bland det bästa jag ätit i papadumväg.. Nanbrödet smakade lite väl mycket bränt, men jag gillar nan i vilket fall.. Kolhydratsjunkie ;)

Jag valde en chicken tikka masala, vilket inte är bantarmat direkt men det var bland det enda som är hyfsat milt i alla fall när man läser menyn.. Ville inte riskera svettas och få ont i magen under en 2 timmar lång film. Måste bara säga att servitörerna var lite förvirrade då de glömde att ge oss tallrikar och det säger inte klass att man själv får gå och säga till om sådant. Är även grymt besviken på riset. Om det var något som Masala House gjorde bra så var det riset, kryddat med hel kardemumma, kanelstång och stjärnanis, men här var det smaklöst, både gällande kryddor och salt. Det vita vinet som serverades till var ganska ljummet, men av stor kvantitet och både jag och Ida blev lite på snusen. Så om man vill äta medioker indisk mat där personalen är lite förvirrad så kan jag rekommendera stället, men det dröjer nog innan jag sätter min fot där igen.

Efter filmen kände vi inte för att gå hem, utan vi traskade vidare till Grands pianobar. Varför har jag inte varit där och druckit drinkar tidigare?? Måste säga att det var dyrt, men det var så goda drinkar. Både Idas Zoo och min Mai Tai vill jag ha mer av, men de kostade 112 kr stycket. Att säga att det var värt priset är svårt att säga, men i mina ambitioner att göra egna goda drinkar har jag konstaterat att det är riktigt svårt att göra riktigt goda drinkar. Har druckit både pina colada och caprihinia på Herkules bar och de var mindre goda..
Jag kommer definitivt gå tillbaka till Grand och dricka drinkar igen, för det är inte heller så jobbigt trångt som det är på vissa ställen. Jag tycker inte det är så kul att trängas med en massa människor och slåss om bord.. På Grand fanns det bekväma stolar, man kunde prata utan att skrika och vi träffade gamla bekanta.

Dagen idag kommer bjuda på besök i Kävlinge och fika hos en kompis, hälsa på mormor o morfar och förhoppningsvis hinner jag karva en pumpa och göra soppa på innehållet.

Igår var jag o en ny bekantskap på Gastostretto i Lund och åt av deras kvällsmeny. Det är samma personer som arbetar där på kvällstid som dagtid och de är riktigt trevliga. Jag gillar detta ställe skarpt då det är en annan typ av lunchmat som serveras här och andra typer av bakverk än andra caféer runt om på stan. Jag har länge gått o sneglat på deras kvällsmeny då den är verkligen helitaliensk och jag gillar detta.. Är lite småtrött på Italias meny just nu, och kände att jag behövde ngt nytt på den italienska matkartan i Lund.

Så när middagen bestämdes så frågade jag om detta ställe skulle kunna vara aktuellt och det var det. Jag beställde en tortelini fylld med ricotta och Karl-Johansvamp i en god gräddsås med parmesan. Inte världens nyttigaste rätt. Mitt middagssällskap tog en på ren svenska; spagetti med köttfärsås på vildsvinsfärs. Den var tydligen väldigt mustig.

Den enda kritiken jag har mot min mat är att pastakuddarna inte var helt kokta utan hårdare än al dente på vissa ställen.. nackdelen med tortelini framför ravioli.. det är svårare att få perfekt kokta..

Efterätten blev en varm chokladtårta med grädde och det är synd att säga att det var fuskgrädde och det gillar jag inte.. inget grädde på tryckluftsflaska tack.. Mitt middagssällskap tog italiensk glass som han var väldigt nöjd med..

Jag kommer gå tillbaka igen på kvällstid för att se att de verkligen klarar koka tortelini, men jag tar nog något annat ställe i morgon.. Då ska jag se filmnen Julie o Julia som Katarina rekommenderade.. ska bli riktigt roligt.. innan eller efter det blir det middag.. ska bli kul att gå ut o göra en sådan kväll med Ida..

I kväll blev det resterna från förra söndagen och caprihinia fast med vit rom, 2 st och saltade rostade sojabönor.. supergott snacks, behövs inte mycket för att man ska känna sig nöjd..

Ytterligare en av alla amerikanska franschiserföretag letar sig till Sverige.. Läste på starweb.nu att Starbucks öppnar på Arlanda nästa år. Hon hade hittat nyheten på Resume där de skriver vidare att detta öppnande sker i början av nästa år. Tragiskt, ytterligare ett dussinföretag letar sig hit och säljer processad mat med en massa tillsatser. Räcker det inte med alla de kafékedjor som vi redan har i Sverige i form av både Graffiti, Espresso House (som vi har tre av i Lund). Det är så trist med matkedjor som säljer samma riktigt färdiggjorda mackor som smakar likadant oavsett fylling.

Fördelen med att bo i Lund är att det finns en specifik ostbutik, det finns bagerier som specialiserar sig på surdegsbröd, det finns en renodlad köttbutik. Jag vill ha mer sådant, mer som påminner om slow food rörelsen och inte om snabbmatslandet..

Träffade en gammal kollega ute idag på middag idag vilket var riktigt trevligt. Vi ses alldeles för sällan och det är riktigt trevligt när det väl blir av. Min kollega visade sig vara ett fan av pubmat och vägarna bar då av till en av Lunds få pubar: The old bull.


I vanliga fall hade jag valt att ta hamburgaren, jag valde den också från början men ångrade mig och tog Shepards pie. Men när maten anlände och min kollegas stora och förträffliga hamburgare anlände ångrade jag mig igen. Min lilla portion var egentligen tillräcklig om man inte som jag var riktigt hungrig. Pajen var bestod av endast lite kött och ganska mycket potatismos som var gratinerad med ost. Vid sidan om kom en liten bägare med kokta ärtor. Smakmässigt var det inget fel på pajen och som lättmiddag hade det varit perfekt, men jag satt och kastade lystna ögon på kollegans stora hemmajorda burgare med smält ost och knaprigt bacon.

Min portion gjorde mig aningens sötsakssugen och det resulterade i en efterrätt en måndagskväll. Inte det jag hade tänkt egentligen och den hemmajorda äppelpajen var ok, men en aning degig med en varm vaniljsås som var riktigt god. Jag gör faktiskt bättre paj på egen hand.

Om man på egen hand vill fixa till en Shepards pie går det både enkelt och snabbt, särskilt om man gjort en massa köttfärssås som blivit över. Att blanda i både morötter och ärtor kan piffa upp det hela och om man slutligen vill sätta en knorr på det hela skall man göra mos på antagligen potatis och plasternacka eller helt enkelt göra sötpotatismos. Det är lite sötare, men lägre GI än vanliga postatis och den oranga färgen sätter en liten piff på det hela.